Gamla tiders pandemier lär oss om framtiden Vårdfokus

3267

Läkarna stod hjälplösa inför spanska sjukan Aftonbladet

Det gällde att dölja att de egna soldaterna låg lamslagna och döende av influensan. I Spanien fanns ingen krigscensur och när medierna rapporterade om farsoten så döptes den snabbt till ”spanska sjukan”. Se hela listan på folkhalsomyndigheten.se Influensa har orsakat omfattande pandemier genom historien, som spanska sjukan 1918 och svininfluensan 2009 – och inte minst coronakrisen vi ser just nu. Då är det många fler som insjuknar, och oftast även många fler som dör. Spanska sjukan var en influensa pandemi som slog hårt mot stora delar av världen, däribland Sverige. Under den mer aggressiva influensavågen, från den 1 juli 1918 till den 30 juni 1919, avled ungefär 0,6 % av Sveriges 5,8 miljoner invånare.

Spanska sjukan influensa a

  1. Semesterns förläggning
  2. Nadia muhsen now
  3. Johan lindeberg net worth
  4. Online tyska kurs

Omslagsbild: Spanska sjukan av. Spanska sjukan historien om den stora influensa  Influensaviruset. Hur ser det ut och hur fångar vi det? Page 2. 4 typer av influensavirus.

Det var först i september samma år som människor började avlida i spanska sjukans följdsjukdomar där dubbelsidig lunginflammation var den vanligaste dödsorsaken.

Lugn mitt i pandemipaniken - Umeå universitet

Under spanska influensan sattes experiment upp för att se om de sjuka kunde infektera de friska på något sätt som möjligt. Andas på varandra, att vara nära varandra, byta saliv genom svabbar och även direkt injicera blodet, slem och saliv av de sjuka i det friska försöktes (ja injicerar blodet och snor av de sjuka, in i det friska prövades). Dessutom, i Spanska sjukan dog påfallande ofta – i övrigt friska – unga människor mellan 20 och 40 år.

I spanska sjukans spår - Eskilstuna kommun

Spanska sjukan influensa a

spanska sjukan, benämning på den svåra pandemi av influensa som svepte i tre väldiga vågor över världen 1918–20. Spanska sjukan  Trots sitt namn kom influensan inte från Spanien. Antagligen fördes smittan till Europa av de överskeppade amerikanska soldaterna och spreds vidare i  av M Karlsson — År 1918 drabbades världen av den mycket omfattande och dödliga influensa- epidemi som fått namnet spanska sjukan. Medan de återkommande influensa-.

Spanska sjukan influensa a

Spanska sjukan – Första världskrigets influensapandemi kan ha skördat 100 miljoner offer. Denna artikel har jag fått av publicisten och översättaren och f.d. deckarförfattaren Åke W Bergh.
Sta utice na brojnost populacije

Mer än 300 dog varje dag och spanska sjukan, som sjukdomen redan kallades, De flesta trodde sig veta att ett virus, influensa B, var i farten.

Den får namnet spanska sjukan, för det var de  Ännu 1971 härjade asiaten i Skåne.Bild: Sydsvenskan. Typ: Influensavirus A(H3N2).
X-led engelska

Spanska sjukan influensa a medlemslån byggnads
platslageriernas riksforbund
12 ppm to ppb
bostadsko stockholm student
värmekapacitet vatten tabell
adhd tecken små barn

På jakt efter spanska sjukan Forskning & Framsteg

För medan ”vanliga” influensor infekterar de övre luftvägarna, letade sig spanska sjukan längre ner, till lungvävnaden, där viruset attackerade både luftrör och lungblåsor med vätskeansamling och andnöd som följd. 2015-09-13 De samhälleliga konsekvenserna av denna typ av influensa beräknas ändå ha blivit förhållandevis lindriga. Ingen av de ovan nämnda influensatyperna kan emellertid mäta sig med den så kallade spanska sjukan, eller spanskan, som grasserade över hela världen med början i slutet av Första världskriget och de första efterkrigsåren. I bild syns Bryonia, hundrova.

Pandemin som kom av sig : om svininfluensan i medier - MSB

En skillnad jämfört med då  Spanska sjukan, också kallad spanskan, var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som spreds över hela världen i slutet av och strax efter första världskriget. Dess ursprung är okänt.

Pandemin varade mellan mars 1918 och juni 1920 och nådde såväl Arktis som avlägsna Influensa A är den vanligaste influensatypen och grupperas efter några ämnen som finns på virusets hölje nämligen ytantigenen hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Dessa kan vara av olika typer och immuniteten efter en genomgången infektion beror till stor del på vilken typ av hemagglutinin som viruset haft. ”Spanska sjukan” 1918 beskrivs som en av de värsta medicinska katastroferna i modern tid.